Akrylens lov...

Jag har försökt att arbeta i akryl men jag tror att det är en process. Känna sig säker på, ha lust och mod. Det blir så stort och konstnärligt när akrylen närmar sig. Basker, pannå och staffli. Jag tänkte barn har inga tråkiga spärrar utan jag prövar med dem. Jag fick låna en klass en hel dag och det var jätteroligt. Vi började med att låna Carinas lektion. Skissa, använda grafitpenna, hålla ner handen, sudda,skugga och rita hårt och löst. Vis av erfarenheten hade jag tre konkreta mål. Barnen skulle rita hårt,skissa, lägga ner handen och skugga. Hmm fyra mål. Jag såg till att ha koll så att alla prövade. Det gick! Därefter ville jag att de skulle rita på större papper och det var en uppgift som alla inte hann. Tiden rann så att säga iväg. Därefter fick de pröva att rita och måla med kol på pannå. Det skulle bli som en skiss innan akrylen. Det var härligt att se hur alla arbetade och var fullt koncentrerade. De har också full koll på mig. Det var mycket Malena är det här bra och mycket frågande efter positiv respons. Me like kol. Den går att sudda och vips har man hittat något nytt i bilden som man kan använda sig av. Vi övade på lite ord också emellanåt. Jag skrev dem på tavlan, vi pratade om dem och vi använde dem i arbetet, lite art literacy. Nu hoppas jag att barnen kommer ihåg och har fått lite high literacy. Barnen övar bild och jag övar allt jag kommer åt i en härlig kreativ, bubblande soppa. Mycket god och näringsrik vill jag tillägga. Städning är en akilleshäl som jag måste få fason på. Hur tvättar man rent efter akrylfärg. Nu har jag fixat stopp i vasken två g¨ånger och vaktmästaren ger mig onda ögat så fort jag nämner avlopp. Penslar måste ju sköljas ur och hur gör  man med färgrester?

Här kommer iallafall lite vackra bilder som barnen skapade:

Den dagen trallade jag hela vägen ner till fritids. Härliga ungar och härlig dag!