Inlevelseanalys

I den här uppgiften ska vi lära oss att hantera bilder och att kunna analysera dessa. Det är en stor och viktig del av vår undervisning. I den nya läroplanen står det att bilden ska syfta till att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Barnen ska lära sig undersöka och lösa problem. 

De ska kunna njuta av bilder men samtidigt veta hur bilder kan framställas för olika syften. Eleverna ska också ha kunskap i hur de i sitt egna skapande kan använda bilder.

 Det sitter en ung flicka i mitten av bilden. Hon täcker en tredjedel av bilden.

Hon sitter med ansiktet böjt lite neråt och hon sitter i profil med näsan åt vänster. Ögonen är lite halvslutna och hon tittar ner i boken.

 Hon håller boken som är öppen i höger hand. Tummen och lite av ringfingret håller fast boken. Lillfingret är lite böjt och pekar lite utåt. Boken är liten och bara lite större än handen.

 Det är en stor, bylsig kudde bakom henne som upptar en tredjedel av den nedre bilden. Resten av nedre bilden upptas av flickans klänning som är varmt gulfärgad och den tredje nedre halvan är mörk vägg och flickans bok. Det finns ett armstöd eller någon form av räcke som flickan har sin vänstra arm på. Klänningen är åtsittande men vid runt ben och armbåge och flickan sitter rakryggad men ser lite fyllig ut. Hon har ett flerfärgat krås på bröstet. Runt hennes hals finns ytterligare ett krås men vitt. Från hals ner till bröst är klänningen vit och resten är gult. Vid klänningens ärmslut som är där handen börjar finns en kort bit vitt tyg.

 Ljuset ser ut att komma från vänster sida för bakom henne syns flickans skugga. Flickan har håret bakåtkammat med en stram uppsättning från nacke upp till toppen av bakhuvudet där det hela avslutats i en svagt rosafärgad rosett med så korta band att det bildar en cirkel. Från håret i nacken ner till kråset är hon bar förutom en svagt rosafärgad rosett bredvid kråset. Bakom flickan är väggen lite svagt gult upplyst. Den bakre väggen som börjar bakom flickan och delar rummet är mörk, nästan svart.

 

En ung flicka sitter och läser i en liten bok. Hon är djupt koncentrerad. Flickan är ung och har fortfarande kvar sina fylliga barnakinder. Läpparna röda, håret är brunt, svallande och ögonen bruna. Klänningen är vacker och varmt gyllengul. Den har krås på bröstet och i halsen. Flickan har en nätt liten hals och håret uppsatt vackert med en avslutande svagt rosa rosett. Jag ser att det är en vacker ung dam med fin uppfostran. Hon har levt sitt liv i det här vackra stora huset med sin mamma, pappa och storasyster. Hon är inte prinsessa men kan nog bli det en vacker dag. Just nu läser hon dikter som hon fått på sin födelsedag av Pierre(det såg jag minsann) som hon är lite förälskad i. Jag får inte störa henne men om jag är tyst kan jag här bakom dörrspringan få en liten glimt av den vackra flickan och herrskapets vanor innan jag måste ner till köket igen.....

Läsande flicka av Jean-Honoret Fragonard(1732-1806)

Testa lermasker och papier mache med elever

På skolan fick vi göra denna övning och den var så rolig så jag tänkte pröva den lite med barnen på fritids. Vi har barn från förskoleklass till år tre. Jag lade fram alla redskap, gjorde ett eget litet prov för att visa och satte igång. Jag ville pröva med alla åldrar för att lära mig.

Det var många barn som blev glatt överraskade när de förstod att man fick behålla båda maskerna. Vi började med att ta på förkläde och passa in en lerbit som passade i handen för att sen forma en boll. De fick bara göra ansikte av biten för jag ville träna dem i att titta på varandra, utforska ansiktet och leran. Jag har aldrig haft dessa barn och tillverkat i lera med dem så mina första försök går mycket ut på att lära känna barnen. Jag har arbetat på det här fritidshemmet sen januari även om jag för flera år sen var här så är inte barnen samma. En del var mycket osäkra så jag utvidgade lite och sa att det finns djuransikten och rymdvarelser också.

 Jag har aldrig upplevt att det inte finns några barn till skapande verkstad.  Det finns alltid skaparsugna ungar och det är ju bara härligt. Jag brukar sätta upp en lista med vilka som gjort klart så alla får chansen. Ibland finns det lite barn som bara cirklar runt eller ägnar sig åt samma aktivitet varje dag på fritids och dessa är det extra roligt att få intresserade. Nu hade jag lite tid att kunna observera och jag ägnade mig mest åt detta i början. Jag var med och hjälpte barnen och hejade ivrigt på. Det jag såg var att barnen är så väldigt olika. De tar sig an uppgiften väldigt individuellt även om det finns en del som ska göra likadant. Min uppgift är ju att fånga dessa barn när kompisen gör något annat.

 De tryckte ut bollen med tummarna, vände på skålen och fyllde med papper. Jag fick hjälpa många med de olika momenten, de mindre var lite osäkrare. Vi tittade på varandra och undersökte var ögonen sitter innan vi tryckte ner båda tummarna som markering. Därefter skapade de själva sitt egna ansikte. Jag höll på att glömma plastfolien men kom på det i tid.
När de skulle börja med pappret var det många som inte hade tålamod. Jag funderade lite kring det och jag tyckte att de som inte riktigt kom in i uppgiften hade bråttom. Det var nämligen väldigt olika vilka som ville hålla på längre och jag hade tex två killar med mycket rörelse i kroppen som tjoade och höll på i början av uppgiften men efter tag upptäckte jag hur dessa gossar satt djupt försjunkna i varsitt ansiktsskapande.

Lärdomar:
Den här övningen är bra att dela upp. Först lite lera och sen papper efter en paus. En del behöver paus efter varje papperslager. Den här gången hade jag inte några bilder på lermasker uppe och det saknade jag för att ge barnen lite ideer. Jag skulle också velat haft lite bilder på djur att visa. Jag tyckte det var så intressant att se hur de olika barnen gjorde. De större barnen kunde lättare klara uppgiften och hade mer trygghet i materialet och att göra ett ansikte. Det fanns dock många skillnader mellan individerna och här visar det sig hur viktigt det är att veta vad varje barn har med sig för att anpassa en uppgift efter precis det barnet.
En del tycker inte om att kladda och ville ha pensel, men jag uppmuntrade att använda fingrarna och alla barnen gjorde faktiskt det. Jag märkte också hur viktigt det är att ha en dialog under själva arbetet och det var kul att kunna hjälpa barnen framåt med det vi läst och lärt oss..

Vi ska ha öppet hus senare i december och vi har beslutat oss för att sätta upp barnens fina lermasker och pm på väggen så att föräldrar och släkt kan få chans att beundra. Vi har frågat barnen och de tyckte att det kunde vara ok.

Jag och barnen tycker att det har varit lite som julafton att öppna lermaskerna och se hur det har blivit. Det fantastiska är att varje mask är unik. Trots att barnen har arbetat utifrån samma mall så har slutresultatet blivit så olika. Det är också så roligt att spinna vidare på det här genom att arbeta med större pm-masker. Det märks att barnen känner sig tryggare med materialet. De säger t ex att ja det här har jag gjort förut eller jag kan visa.

Akvarellövningar med barn

Vi har arbetat med akvarell under en period på min skola. Jag har startat projektet ivrigt påhejad av mina underbara kollegor. Jag frågor och undersöker och de stöttar och svarar. Det kan inte bli bättre!!
Jag började med att tillsammans med min kollega som har skapat och målat i många år att förbereda bordet. Fram med träplattor. Klippa ut olika tapeter som tejpades upp(baksidan fram). Fram med moddlare och vatten. Akvarellpennor,penslar och vattenfärg i puckformat. Jag valde att använda oljekritor när barnen ville komma vidare i sitt undersökande och det gav extra fart vid bordet. Jag tog också fram olika blyerts och knådsuddigummi som var en ny och väldigt spännande upplevelse! Jag satte upp en inbjudande skylt och lite bilder av olika konstnärer och med olika tekniker som vi pratade om kring bordet medan vi målade.

Vi håller fortfarande på med detta så jag måste återkomma...
Här kommer fler vackra bilder....

Det är så roligt att se hur barnen så gärna vidareutvecklar något eller prövar någon färgblandning. De satte tejp på bilden som de drog bort när bilden torkat. Många började då att göra flaggor. Vi använde oljekrita för att sedan lägga på vatten och måla. Barnen prövade att lyfta på pappret för att se hur det blev när det rann. Jag klippte ett fyrkanntigt hål i en bild och helt plötsligt ville fler pröva. Vi prövade att måla med blyerts först och sedan vattenfärg. Barnen prövade hur akvarellpennor fungerade emot akvarellpuckar.

Pappskallar

Ahhh, denna ljuvliga papier mache. Jag har alltid tyckt om detta material. Man kan använda två metoder. Jag har använt mig av tapetklister eller marwin medium och rivna,klippta pappersbitar. Den andra metoden är att mixa pappret innan till en massa i exempelvis en mixer(detta måste jag pröva). När vi var på skolan fick vi forma en lerklump(stengods med chamotte) till en boll för att därefter trycka ut en skålform. Vi vände på skålen och började forma ett ansikte med början vid ögonen. När vi format ansiktet lade vi papier mache över och det sista lagret blev i silkespapper där vi skulle tänka element, vind,vatten,eld och jord.

Bild tillhör Wikipedia

Våra skapelser

Väl hemma hade vi med oss lite läxor men den här uppgiften hann vi inte på skolan. Vi skulle format en pappskalle av en toarulle och ihopknycklat papper som fästs med tejp. Jag ville skapa lite och högg in på pappret. Jag passade på att pröva lite olika sätt att arbeta. Jag använde toarulle, maskeringstejp,äggkartong och rivna tidningar. När jag började var tanken att det skulle vara en skalle med stor näsa och stora öron. Jag formade en platta för honom att stå på.

 Jag arbetade hemma för jag tänkte pröva i lugn och ro sånt som jag ville använda mig av på jobbet senare. Det var så där mysigt så man får lust att nynna lite. Avslappnat och skapandelust. Jag försöker undersöka hur mycket av leken som finns kvar i en vuxen människa, hur mina barn och barnen på jobbet leker och det är så spännande att ha dessa tankar. Jag tittar på när mina barn leker med lego och försöker minnas vad som var fascinationen med detta. Vad är lek för oss vuxna? Är leken att vara där man inte ingår i verkligheten? Är det flow? Leker jag när jag läser en bok eller sitter djupt försjunken i tankar? Jag tror såna här saker är bra för att koppla av men det är inte lek. Lek är så mycket mer. Där lär man sig saker, umgås och framförallt har otroligt roligt. Jag ska fundera vidare...

 Efter att jag torkat min första pappgubbe i torkskåpet så var jag inte nöjd. Min dotter sa att det såg ut som Musse Pigg och jag tänkte som Phineas och Ferb, jag vet vad jag ska göra idag! Forma om snoken och öron. Fixa till en nos och musseöron. Musses öron är väldigt smala intill skallen så där fick jag kompromissa. Jag använde pappersbitar till ögon och nos. Därefter täcktes Musse med vitt silkespapper.

 Jag hade tänkt använda svart silkespapper till öron men jag hade inget hemma så jag målade lite med readymixfärg. Den här uppgiften är jätterolig och bra att göra i alla åldrar. Min dotter ville inte riva utan klippa pappret och det måste jag komma ihåg att alla inte vill men hur jag ska ha olika lösningar för att de ska våga pröva. Jag ville pröva att forma olika bollar eller julgranskulor som var tanken. Jag hade sett på det underbara nätet att man kan stoppa in blommor som dekoration i papier mache och prövade med löv och presentsnöre.

Jag skulle vilja ha något som blir rundare och mindre än en ballong som jag använde. Jag tänkte på någon slags bollform som man täcker med plastfolie och delar mitt itu när den torkat. Jag ska se om jag hinner pröva detta. 

 Jag prövade att använda presentpapper och det fungerade alldeles utmärkt. Jag hade tänkt att barnen skulle få göra någon form av kulor att hänga i granen eller kanske i fönstret med lite dekoration på. Nu har jag bestämt mig för något annat men det kanske blir lite julgranskulor lite närmare jul. Det var bra att  ballongerna blev jättelätta så de kan lätt hängas upp och jag tror att det kommer vara en rolig uppgift.

Lärdomar:
Spara tapetklistret i en tätslutande glassburk för den håller sig jättelänge. 
Drick inte kaffe samtidigt för det hinner kallna innan arbetet är färdigt.
Svara inte i telefon om det inte är nödläge.
Ha en tom yta där formen bearbetas utan en massa små pappersbitar som fastnar och inte alls vill lossna från formen. 
Tejpa inte med klistriga fingrar.
Torkskåp är jättebra för snabbtork och för att ballongen inte ska hinna spricka.
Kamma inte håret bakåt med kletiga fingrar( håret sitter visserligen kvar bakom örat men det blir svårt att kamma).
Tejpa fast ploppen på ballongen innan så blir det lättare att få till en rund form.
Det var roligt och ska upprepas fler gånger!!!

Min lilla hand

Uppdrag: teckna av din hand i tre steg. 
1. Teckna handen utan att se på den ifrån ditt minne.
2. Teckna en hand och titta på den men teckna under bordet utan att se på papperet.
3. Teckna och titta på handen. Var noga med skuggor.

Den här uppgiften är rolig. Nu vågar jag använda mina blyertspennor och prövade tom mina vassare varianter. 

Den första varianten lyckades jag bäst med. Mitt lillfinger lyckas hela tiden spreta iväg och förstöra bilden. Jag tyckte först att tummen blev för stor men sen när jag tittade på bilden så såg jag att det såg bra ut i och med att tummen ska ses närmare ifrån. Jag blev nöjd med resultatet för jag trodde först inte att jag skulle klara av att få till en hand som överhuvudtaget såg bra ut. Syftet var ju att få den så naturtrogen som möjligt och det är svårt. I den sista bilden blev jag lite för ivrig med skuggorna och det är inte heller bra. Det ska vara mjuka streck på rätt plats och hårda på rätt.

Teckna sorg...

Bilder finns ju för att vi ska kunna förmedla saker till varandra. Ibland kan man inte använda ord utan en bild visar bättre hur en människa känner eller tänker. Bild ska vara ett ämne där barnen får utlopp för sina känslor och lär sig hur en bild kan användas och hur reklam används för att nå oss konsumenter. Nu var uppdraget att genom en blyertsteckning visa känslor.

Jag ville ha med en människa, träd och sorg. I en teckningsbok fanns en bild av en gammal dam vid ett fönster och jag tänkte att titta ut genom ett fönster och se någon gå bort kanske kan illustrera sorg. Jag började med kvinnan och ville ha henne lite suddig. Bilden skulle vara mörk och sorglig. Jag prövade med att sudda runt kvinnan men då fick jag kommentarer från min man om jag målade heliga Maria. Jag tog bort det och gav henne en mörk skugga. På vägen går hennes kära bort från kvinnan. Hon har sorg men det är svårt att få till ansiktssuttryck. Träden blev bra och det går bättre med skuggor och hur de faller men det är mycket kvar att lära. 

Jag gjorde ett nytt försök med en ny bild. Jag är alldeles för ostrukturerad och behöver lära mig att stanna kvar vid en bild. Något jag måste jobba med.

 En människa, sorg och ett träd. Hmmmm, det fick bli min väg också. Det är jättesvårt att få till olika strukturer i en bild. Typ åker,gräs,berg,vatten. Använde mig av en bild i boken för att få till en bakgrund. Tänkte att jag skulle lära mig nyanser genom att titta på bilden men nej det blev för svårt.

Ibland ställer jag mig på en stol eller tittar på kortet i mobilen för då ser man bilden på ett annat sätt. Jag tycker ju att det är roligt men är för snabb på att ge upp. Speciellt att jobba med skuggor och känsla tycker jag fångar mig. Jag tror det får bli den här bilden.

Mitt lilla face...

Nu ska jag försöka att sätta mitt ansikte på papper. Hmm det kan gå hur som helst. Jag använder A3 för det känns lättare att rita på när man ska rita något större. Jag prövar att rita på kvällen och på morgonen. Kvällen ger för många skuggor och det behöver jag verkligen inte. Ja den här övningen har jag lite att jobba med. Jag prövar att sätta upp håret för att se om det är lättare att få till ansiktskonturerna men det hjälper inte heller. Jag prövar olika speglar och olika styrka på blyertspennorna men när man ska skissa tycker jag att de tjockare 5b, 6b fungerar bättre för de gör inte dragen så markanta. 

Här är några av mina stackars alster. Ibland tycker jag att de första skisserna är bättre och jag tror att ibland tröttnar man på samma bild. Jag skissade flera samma dag och tog ibland paus några dagar men det hjälpte inte. Jag hade inte motivation för denna uppgift men jag gjorde så gott jag kunde. Bilden till vänster tyckte jag blev bäst för den var mest lik. Det var bild nummer två. Jag prövade med olika metoder. Jag ritade utifrån cirkeln med kors i, att måtta, jämföra mellan sakerna i ansiktet, eller bara på känn. Jag tycker om att rita med blyerts och att skugga och sudda för att få fram olika saker. Det är väldigt tillfredställande när ett streck hamnar rätt och ger bilden det där lilla man ville uppnå.

När jag väl valt bild använde jag readymix för att färglägga. Jag blandade på olika plastlock och använde mycket vatten. Hudfärg det är ett dilemma. Det känner jag igen från fritids. Vilken är egentligen hudfärg? Ja det beror ju givetvis på vilken färg man har men jag är mer åt blekröd. Jag använde röd,gul, vit och mycket vatten. Det finns ju så mycket i ansiktet som har olika färg och alla dessa streck åt alla håll. Ögat är ju inte bara blått utan har en massa olika nyanser och olika färger OCH olika ljus och skuggor. Ja det här är mitt första målade porträtt av mig själv och det är inte alls likt mig. Jag tycker dock det blev en "fin" bild. Kanske önsketänkande. Så här i efterhand ser jag en ung flicka och den enda likheten med mig är ena ögonbrynet. 


Skam den som ger sig men det här går verkligen inte. Hur gör man!!!

Nu använde jag oljepastell och de tycker jag om men det hjälper inte. Det blir konstigt och bara konstigare ju mer jag målar. Jag har svårt med känslan av att det är roligt och jag tror att det är det som gör det så svårt.

Nu prövade jag med glasögon på

 Hur ska jag kunna välja ett porträtt när inget blir bra. Det blir fel hur mycket jag än läser och studerar. Jag behöver vila från mig själv.

Den sista har jag helt deppat ihop över. Fick till näsa och ögonbryn lite bättre om jag nu ska försöka hitta någon ljuspunkt. Jag känner mig stressad och att jag har alldeles för lite kunskap som jag måste lära mig på ett år. Jag måste hitta tillbaka till glädjen och lugnet.