Testa lermasker och papier mache med elever

På skolan fick vi göra denna övning och den var så rolig så jag tänkte pröva den lite med barnen på fritids. Vi har barn från förskoleklass till år tre. Jag lade fram alla redskap, gjorde ett eget litet prov för att visa och satte igång. Jag ville pröva med alla åldrar för att lära mig.

Det var många barn som blev glatt överraskade när de förstod att man fick behålla båda maskerna. Vi började med att ta på förkläde och passa in en lerbit som passade i handen för att sen forma en boll. De fick bara göra ansikte av biten för jag ville träna dem i att titta på varandra, utforska ansiktet och leran. Jag har aldrig haft dessa barn och tillverkat i lera med dem så mina första försök går mycket ut på att lära känna barnen. Jag har arbetat på det här fritidshemmet sen januari även om jag för flera år sen var här så är inte barnen samma. En del var mycket osäkra så jag utvidgade lite och sa att det finns djuransikten och rymdvarelser också.

 Jag har aldrig upplevt att det inte finns några barn till skapande verkstad.  Det finns alltid skaparsugna ungar och det är ju bara härligt. Jag brukar sätta upp en lista med vilka som gjort klart så alla får chansen. Ibland finns det lite barn som bara cirklar runt eller ägnar sig åt samma aktivitet varje dag på fritids och dessa är det extra roligt att få intresserade. Nu hade jag lite tid att kunna observera och jag ägnade mig mest åt detta i början. Jag var med och hjälpte barnen och hejade ivrigt på. Det jag såg var att barnen är så väldigt olika. De tar sig an uppgiften väldigt individuellt även om det finns en del som ska göra likadant. Min uppgift är ju att fånga dessa barn när kompisen gör något annat.

 De tryckte ut bollen med tummarna, vände på skålen och fyllde med papper. Jag fick hjälpa många med de olika momenten, de mindre var lite osäkrare. Vi tittade på varandra och undersökte var ögonen sitter innan vi tryckte ner båda tummarna som markering. Därefter skapade de själva sitt egna ansikte. Jag höll på att glömma plastfolien men kom på det i tid.
När de skulle börja med pappret var det många som inte hade tålamod. Jag funderade lite kring det och jag tyckte att de som inte riktigt kom in i uppgiften hade bråttom. Det var nämligen väldigt olika vilka som ville hålla på längre och jag hade tex två killar med mycket rörelse i kroppen som tjoade och höll på i början av uppgiften men efter tag upptäckte jag hur dessa gossar satt djupt försjunkna i varsitt ansiktsskapande.

Lärdomar:
Den här övningen är bra att dela upp. Först lite lera och sen papper efter en paus. En del behöver paus efter varje papperslager. Den här gången hade jag inte några bilder på lermasker uppe och det saknade jag för att ge barnen lite ideer. Jag skulle också velat haft lite bilder på djur att visa. Jag tyckte det var så intressant att se hur de olika barnen gjorde. De större barnen kunde lättare klara uppgiften och hade mer trygghet i materialet och att göra ett ansikte. Det fanns dock många skillnader mellan individerna och här visar det sig hur viktigt det är att veta vad varje barn har med sig för att anpassa en uppgift efter precis det barnet.
En del tycker inte om att kladda och ville ha pensel, men jag uppmuntrade att använda fingrarna och alla barnen gjorde faktiskt det. Jag märkte också hur viktigt det är att ha en dialog under själva arbetet och det var kul att kunna hjälpa barnen framåt med det vi läst och lärt oss..

Vi ska ha öppet hus senare i december och vi har beslutat oss för att sätta upp barnens fina lermasker och pm på väggen så att föräldrar och släkt kan få chans att beundra. Vi har frågat barnen och de tyckte att det kunde vara ok.

Jag och barnen tycker att det har varit lite som julafton att öppna lermaskerna och se hur det har blivit. Det fantastiska är att varje mask är unik. Trots att barnen har arbetat utifrån samma mall så har slutresultatet blivit så olika. Det är också så roligt att spinna vidare på det här genom att arbeta med större pm-masker. Det märks att barnen känner sig tryggare med materialet. De säger t ex att ja det här har jag gjort förut eller jag kan visa.