Mitt lilla face...

Nu ska jag försöka att sätta mitt ansikte på papper. Hmm det kan gå hur som helst. Jag använder A3 för det känns lättare att rita på när man ska rita något större. Jag prövar att rita på kvällen och på morgonen. Kvällen ger för många skuggor och det behöver jag verkligen inte. Ja den här övningen har jag lite att jobba med. Jag prövar att sätta upp håret för att se om det är lättare att få till ansiktskonturerna men det hjälper inte heller. Jag prövar olika speglar och olika styrka på blyertspennorna men när man ska skissa tycker jag att de tjockare 5b, 6b fungerar bättre för de gör inte dragen så markanta. 

Här är några av mina stackars alster. Ibland tycker jag att de första skisserna är bättre och jag tror att ibland tröttnar man på samma bild. Jag skissade flera samma dag och tog ibland paus några dagar men det hjälpte inte. Jag hade inte motivation för denna uppgift men jag gjorde så gott jag kunde. Bilden till vänster tyckte jag blev bäst för den var mest lik. Det var bild nummer två. Jag prövade med olika metoder. Jag ritade utifrån cirkeln med kors i, att måtta, jämföra mellan sakerna i ansiktet, eller bara på känn. Jag tycker om att rita med blyerts och att skugga och sudda för att få fram olika saker. Det är väldigt tillfredställande när ett streck hamnar rätt och ger bilden det där lilla man ville uppnå.

När jag väl valt bild använde jag readymix för att färglägga. Jag blandade på olika plastlock och använde mycket vatten. Hudfärg det är ett dilemma. Det känner jag igen från fritids. Vilken är egentligen hudfärg? Ja det beror ju givetvis på vilken färg man har men jag är mer åt blekröd. Jag använde röd,gul, vit och mycket vatten. Det finns ju så mycket i ansiktet som har olika färg och alla dessa streck åt alla håll. Ögat är ju inte bara blått utan har en massa olika nyanser och olika färger OCH olika ljus och skuggor. Ja det här är mitt första målade porträtt av mig själv och det är inte alls likt mig. Jag tycker dock det blev en "fin" bild. Kanske önsketänkande. Så här i efterhand ser jag en ung flicka och den enda likheten med mig är ena ögonbrynet. 


Skam den som ger sig men det här går verkligen inte. Hur gör man!!!

Nu använde jag oljepastell och de tycker jag om men det hjälper inte. Det blir konstigt och bara konstigare ju mer jag målar. Jag har svårt med känslan av att det är roligt och jag tror att det är det som gör det så svårt.

Nu prövade jag med glasögon på

 Hur ska jag kunna välja ett porträtt när inget blir bra. Det blir fel hur mycket jag än läser och studerar. Jag behöver vila från mig själv.

Den sista har jag helt deppat ihop över. Fick till näsa och ögonbryn lite bättre om jag nu ska försöka hitta någon ljuspunkt. Jag känner mig stressad och att jag har alldeles för lite kunskap som jag måste lära mig på ett år. Jag måste hitta tillbaka till glädjen och lugnet.