Jobba vidare med masker

Nu har jag äntligen bestämt mig. Jag har velat fram och tillbaka och nu har jag hittat rätt. Vi har arbetat mycket och pratat mycket om masker och olika former. När vi gjorde maskerna tänkte jag mycket på hur kul det skulle vara att göra lite större prydnadsmasker och mitt i allt funderande och springande till förrådet så såg jag ett tidigare projekt på masker. Då hade vi använt hela tidningar som grund och gjort ansikten av. Min skapande arbetskamrat hade gjort tre vackra skapelser som jag kände direkt att ja det här blir bra. Bra att vidareutveckla och roligt att göra. En bra kombo!

Jag började med att fundera och sen plantera iden hos mina kollegor som bara nickar och godkänner( jag har det bra jag vet). Därefter gjorde jag lite prov hemma och jag tänkte skriva ut lite olika ansikten(spindelmannen,tingeling, konstverk mm) för att ge barnen lite ideer. 

 Hemma ville mina barn göra en clown och en prinsessa. Vi tog hela tidningar och formade till ansiktet och helheten med hjälp av att tejpa på baksidan. Clownnäsan och hattbollen formades med torrt papper och tejp. Prinsessnäsan skulle minsann vara petit och fick formas till när hela figuren täcktes med tapetklister. Jag hade sparat klister i en låda och nu var det väldigt rinnigt men fungerade alldeles utmärkt. Vi täckte hela figurerna med vit färg och håret blir en senare fråga.

Prinsesskronan klipptes direkt i stora formen och likadant hatten som sen formades till med lite remsor runt. Jag tror det håller bättre då. Barnen behövde lite hjälp att hålla och forma men klarade mycket själva. Den lilla petitnäsan fick dock mamma göra. Det är spännande att se om det blir som de tänkt sig och hur de funderar när den är klar. Vi hade ju en diskussion om hur det skulle se ut när vi började.

 

 Så här blev slutresultatet och de blev väldigt nöjda. De ville sätta upp dem på väggen och det ska vi göra. Hår ville de inte ha men jag ska fråga en gång till.

Arbetet i storgrupp på fritids

Jag tänkte jag skulle börja med att visa vad som inspirerade mig. Dessa masker låg sparade i förrådet och är gjorda vid ett tidigare arbete med papier mache. De är gjorda av min arbetskamrat och konstnär Eva Thorén och jag tycker de är fantastiskt vackra.

 De är gjorda av en hel tidning som man formar till med exempelvis toarulle eller äggkartong för saker som ska stå ut såsom näsa. Dessa saker och formens helhet tejpar man med maskeringstejp. Därefter behöver man bara täcka lite lätt med ett lager tidningspapper och sedan stoppa i torkskåp. Det torkar på nån timme. Vi använder tapetklister eller draksnor som jag kallar det. Vi brukar prata mycket om den där draken och snoret. Jag tänkte jag skulle färga det för att se barnens reaktion.

 Här har barnen börjat och jag har visat maskerna och vi har tittat i olika tidningar och böcker för att få ideer. Många ville göra katt och clown. Jag hjälper dem med formen men näsorna gör de själva. Några gör batman och ett barn tillverkar en orm. Senare på dagen kom treorna och ville göra skålar. Jag tänkte först nja men jag brukar låta barnen få göra saker de själva kommer med förslag till och på fritids tror jag det är mycket friare att kunna fånga upp ideer. Jag hjälper dem med skålarna och de startar sitt arbete.

 De första barnen som gör masker är förskoleklass och ettor. Det beror på att de kommer först på dagen. När deras masker torkar fyller jag på med barn. Vi brukar gå runt och fråga de barn som är sysslolösa, eller som har frågat många gånger. Jag brukar försöka fånga upp de där som inte vill komma in i verkstaden. Det gäller att hitta rätt taktik.

 Här är början på ormen och nedan är en clowmform.

Jag har försöker tänka på vad barnen arbetar med, hur de gör och vad de vill arbeta med nästa gång. Det är svårt. Jag har barn hela tiden och de byter plats med varandra och turas om. Det tror jag kan vara lättare att kunna när man har fasta barngrupper. Jag tycker att det blir lite småfragment som man kan fånga upp. Det var en pojke som inte vågade med lermasker men tog mod till sig när det var stora masker och tillsammans med en kompis. Han hade inte arbetat med pm förut och jag hjälpte då honom lite extra för att han skulle tycka att det var roligt. De små barnen får man givetvis hjälpa mycket mer och de stora behöver större utmaningar. 

Nu börjar det hända saker. En del vill göra så som maskerna är gjorda och andra vill göra något annat. Det blir mycket clowner och katter. Det där måste jag undersöka. Vilka väljer det och varför. Jag har märkt att jag frågar mer och tänker på hur jag gör. Jag tänker mer på om tillfället är rätt och vad barnet egentligen frågar. Ibland var kanske inte frågan meningen att få svar på utan något helt annat. Ett barn har börjat göra en giraff och det var när jag föreslog olika saker som hon kom på det. Jag sa att hon kunde göra någon form av människa eller ett djur som elefant eller giraff.

 

 

 Nu tillverkas lite allt möjligt. Ett barn ville spinna vidare på halloween och gör en gubbe med pil rakt igenom huvudet. Jag tycker det är så roligt att få använda allt man läst och att det fungerar. Jag är medveten om hela processen. Det som jag känner är väldigt akut är dock att finna ett bra sätt att dokumentera. Jag tog upp det med mitt arbetslag och vi har funderat på detta förut i olika omgångar. Vi beslutade oss för att nu var det dags. Vi ska använda oss av portfolio. Där ska finnas bilder, fotografier, anteckningar och formulär som kan fyllas i. Vi ska utarbeta nåt som är lätt att skriva in små anteckningar i då och då. Varje pedagog har ansvar för en årskull och vi kommer nog att göra så att vi tar mer ansvar för varje grupp men att vi också har ett gemensamt ansvar för hela gruppen. Ja när vi har börjat med själva pärmen så rapporterar jag hur det går.

Jag tycker att det är viktigt att kunna skriva in hur varje barn arbetar. Vad de har för styrkor och vad de behöver träna på. Jag märker mer sånt nu och försöker lägga det i huvudet men där är så fullt. Jag behöver hitta bra sätt att skriva ner. Hemma har jag börjat planera mer och mer. Det känns mer att det är ett krav för att få saker och ting att fungera när det blir mer att göra. Det är ju så på arbetet också. Det är så många barn och så mycket som ska göras. Det är väldigt skönt att kunna fokusera på bilden men då blir ju något annat lidande. 

 

 Det här kommer jag att fortsätta med så jag lägger in fler bilder när sakerna börjar bli färdiga....

 Nu börjar ormen och fler clowner att bli klara.

 Några gör kaniner och vi kom på att om vi hängde dem i öronen i torkskåpet så blev de annorlunda. Öronen kunde hänga framåt eller bakåt.

Skålarna börjar också bli färdiga och nu har vi fortsatt med julkulor. Vi använder ballonger och tapetklister med tidningspapper i remsor. Glitter och glamour. Barnen får även välja silkespapper. Jag har hängt upp några exempel i fönstret.

 Det är inte så tokigt att se hur skapande nu är en naturlig del( vi har alltid skapat men inte pga av bla tidsbrist så ofta). Jag har ju verkstaden i princip varje dag någon stund och jag vet vad barnen gjort, vad de prövat på och vad de behöver öva på mycket bättre. Vi arbetar med lermasker,pappersmasker och ballongbollar. Barnen kan få välja när de vill komma in och jag kan hämta barn som behöver uppmuntras. De har stor valfrihet men jag försöker uppmuntra att sitta länge genom uppmuntran och lite puffar för att de ska få finna lite lugn i sitt skapande. När jag har verkstaden så här länge så ser jag mer hur barnen bara suger åt sig information. De har aldrig hört talas om paletter och moddlare men nu börjar de använda orden jag lärt dem. Jag uppmanar att pröva olika färger och att utforska det de redan vet för att se om det var så. Många har ingen aning om hur färger blandas och kan sitta och blanda färger i sitt egna lilla flow. Jag försökte mig på att färga fönstren med färg och barnen var genast där och frågade och ville pröva. De är ju så fantastiskt vetgiriga och jag känner att det är så otroligt synd att vi berövar dem det. Verkstaden ser dock ut som en orkan i tapetklister och papper men jag och barnen trivs. Jag längtar mer än vanligt till barnen och deras skapande. Jag blir lite vemodig när jag tänker att det här året snart är slut.