Förundrad

Jag har fått ett nytt fritidsintresse. Jag surfar och tittar på kända och okända konstnärer och ibland bara måste lite förundran komma ut. Jag läste om Reniorflickan i tidningen och ville kolla lite mer på Reniorfarbrorn. Jag säger bara åhhhhh! Han är fantastisk. Vilka tavlor, vilka trädgårdar och vilka människoporträtt. Det är ju otroligt att ha gått omkring och missat sånt här men jag har faktiskt det. Jag har visserligen sett frukosten men inte gått in så här och tittat speciellt på just Renoir. Frukosten har jag faktiskt suttit och studerat men nu tänker jag glo ordentligt. Jag vill åka till Louvren, jag vill till Värmland, Dalarna och den här sommaren kommer min stackars familj att få följa med på konstrundor(inte så synd om dem för de gillar det med). Klart slut.

Teknikens under...eller plötsligt så händer det!

Jag har försökt mig på att hålla i lite lektioner för att börja öva. Jag skulle lära barnen lite om att ta kort, få in detta i datorn och känna på att redigera lite i sin egna bild. Jag skulle ha sex barn per 40 minuters lektion(har bara sex datorer). Det skulle vara tre lektioner i rad. Jag hade arbetat i Photo filter hemma för det var det programmet vi skulle använda. Jag hade laddat kameran och tittat på programmet i datorn på skolan. Jag hade kollat hur kameran fungerade. Jag gjorde en väldigt ambitiös planering.



Lite för ambitiös. Jag måste vara mer konkret och samlad. Ha! Hur ska jag kunna bli det? Ja det här är en utmaning för mig.
Så till lektionen. Barnen har haft mig arbetandes i klassen förut och var glada att se mig( börjar bra). Barnen loggade in och jag visade redigerade bilder, pratade om att fota och visade. Barnen fick varsitt USB med ett gäng bilder på. Jag tänkte att ett barn i taget skulle fota och stoppa in det i Photo filter och de andra skulle träna på andra bilder i Photo filter. Datorerna orkar inte med att lagra många bilder så jag använde mig av USB. Nu till strulet. En dator kan inte använda USB med följden att ett barn inte kan göra nåt på datorn. Programmen fungerar av någon anledning olika på de olika datorerna och versionen är äldre än den jag använde hemma. Hemma var det jättelätt att klippa och klistra. Ja, jag var rätt svettig när alla 18 barnen varit hos mig. Ganska många; Malena, jag behöver hjälp! blev det också. Efteråt kände jag att det här gick helt åt skogen och barnen fick inte lära sig nåt. Ganska deppad.
Det tog några dagar innan jag orkade kolla på vad barnen gjort.

När jag kollade upptäckte jag att många av barnen hunnit med att ta kort av varandra även om vi inte hann med att stoppa in det i redigeringsprogrammet. Många barn hade hunnit med att upptäcka lite i Photofiltre och en del hade även hunnit med att göra flera bilder. Då blev jag lite gladare. Lektionen hade inte varit den bästa men nu visste jag vad barnen kunde och vad de skulle behöva öva mer på.

 Jag funderar på om man kanske bara ska ha ett syfte ibland och inte så spretiga planeringar. Jag måste också arbeta mer i programmen på skolan för att kunna mer.

Vårkänslor och arbete!

Jag har nog influerat mina barn en aning tror jag. Igår kväll när vi kom hem går min femåring ut i köket, tittar ut genom fönstret och utbrister; Åhhh den himlen bara måste jag måla av. Varpå hon tar fram pennor och papper och sätter sig fullt upptagen i sin rosa himmel!

Häromdagen hade vi besök av grannpojken och då satt jag och jobbade(målade). De lekte och gick några gånger förbi mig och köket. De tittade men inget mer. Det tog nog bara några turer och sen kunde de inte hålla sig längre. Vad gör du? Får jag också måla? Tänk vad lite det behövs för att inspirera. Det är så kul också att få pröva det man lärt sig. Jag har helt klart tagit med mig det för jag känner att jag hela tiden frågar barnen och stannar upp för att höra vad de säger.

Jag har målat lite springbilder till ett projekt jag håller på med. Jag tycker det är kul att jag märker skillnad på min målningsteknik. Jag har mycket kvar men jag ser att det skett en förändring. Både i vad jag använder, hur jag gör och i resultatet. Vi provar och målar(jag och mina barn). Den lilla är väldigt öppen för nya material och den stora har mer egna ideèr men gillar stora papper och alla olika pennor. Jag provar att blanda akvarell och oljekritor. Jag tycker jättemycket om att kleta och dra ut färgerna med oljan. Akvarellen är rolig att måla med i olika lager. Sånt har jag aldrig gjort förut. Nu vill jag måla i flera lager och ändra,förändra. Jag tror jag kräver lite kurser i höst för att bli nöjd, annars kommer jag bli frustrerad över att det här roliga intresset inte får mer näring. Jag längtar efter våren då vi kan gå ut och rita alla vackra färger. Jag går och tänker på miljöer jag vill rita. En vacker blomma, grönt, eller en strand. Mmmmm!

Intervju nr2 och lite annat...

 

Äntligen fick jag till intervjun på jobbet. Jag var redan färdig med uppgiften men flickan jag skulle ha intervjuat ville ju så gärna att vi skulle genomföra den så vi försökte få till en tid mitt i all röra(vattenskadan). Jag måste erkänna att jag tyckte det var roligt också. Det är ju inte vanligt med ensamprat på fritids. Det jag kände var att jag visste hur jag skulle göra med ljud, var vi skulle sitta och hur det skulle gå till. Det kändes mycket friare och jag gav mig lite mer tid att se vad och om flickan behövde hjälp i sitt skapande. Samtalet blev indelat i historia, var hon står nu och vad hon vill lära sig. Jag tycker mer och mer att just samtalet är viktigast för barnets utveckling. Då kan jag stötta, ge barnet nya infallsvinklar och se vad jag kan hjälpa barnet med.




Jag håller på och forskar lite om vad vi har för program och hur det fungerar på vår skola också. Ibland får våra elever sitta hos vaktmästaren och redigera. Vi har varken photostory eller moviemaker.(jodå det hade vi visst)Moviemaker finns men det orkar inte med några större bilder eller filmer. Photo filter har vi på skolan. Jag ska pröva det med en klass och se hur man gör. Jag tänkte att barnen får var sitt USB att spara på. Jag är så dålig på det här så det är förskräckligt!!! Nu är det till att kämpa och försöka få lite koll iallafall!!

 Det finns något program som heter pascal, tror jag. Det positiva är att jag får chans att prata och diskutera med de lärare som arbetar med bild nu och hur de upplever sin situation. De är väldigt snälla och svarar på alla mina frågor( de är många;)).  Ja,ja nu ska jag ta på mig Sherlock Holmesmössan och forska vidare.......

En plats, en händelse....i mitt liv.

Den här platsen har fått mig att tänka, pröva, utvecklas, leva och må bra. Här har jag fått en chans som jag från början inte trodde var möjlig.

 

 

 Här har jag träffat många vänner och ätit Lasses eller var det Bosses hemlagade....

 Den här dörren har öppnat många inre dörrar.

Här har jag känt mig trygg att utforska vad jag kan och vad jag vill kunna.

Det här är bildsalen på Liu och där sker många förändringar!

Reklam!

Reklam är något som finns överallt och påverkar oss på olika sätt. Jag tänkte att barnen skulle få pröva att göra egna reklamskyltar till vårt fritids. En idé jag fick av mina kära skolkamrater! Det var jättebra!
Jag lär mig massor och barnen också. Vi pratar, klipper och klistrar. Hela min samling satt mina "myror i brallan" barn stilla och pratade länge. De var så duktiga och kunde så mycket.

 Nu har vi fixat en "egovägg" där barnen sätter upp sina alster och fröknarna njuter av alla lovord. Mycket bra för själen. Jag ska sätta upp den i matsalen sen så alla kan se hur bra fritids vi har;) Min chef har lovat mig att jag fredag eftermiddag även får låna personalrummet för lite konstvandring med kaka och bubbel. Det längtar barnen till. De minns fortfarande konstvandringen och vill gå igen.

Utflykt!

Jag behövde göra ett besök till min lilla skola så jag och barnen begav oss dit.

Vi hittade mycket roligt att titta på. Det fanns en hel cirkus som barnen tyckte var jättefin. Min dotter såg en ballerina i gips som hon tyckte var vacker. Vi pratade om skolan och gick en liten rundtur. Tänk att vuxna också går i skolan. Vi avslutade färden med att åka Willy Vonkas genomskinliga hiss.